Vänsterpartiet i Skaraborg håller sin årskonferens i Falköping den 14 mars. Traditionella mötesförhandlingar med val av styrelse, budget och verksamhetsplan för 2009, verksamhetsberättelse för 2008 och mycket annat! Årets planering och verksamhet handlar bland annat om 1 maj och EU-valet den 7 juni samt planering för valet 2010 då vi ska återta makten i landet med en ny regering och en ny politik! Medverkar på årskonferensen från partistyrelsen och dess VU gör Elise Norberg Pilhem från Göteborg.
Lördagen den 4 april anordnar Vänsterpartiet i Skaraborg en distriktsträff på Vara Folkhögskola som bland annat kommer att handla om Vänsterns lösningar på vägen ut ur krisen. Johan Lönnroth föreläser om finanskrisen och den ekonomiska krisen och ”Vänsterns väg ut ur krisen”.
Förmiddagen ägnas åt en föreläsning om ledarskap i föreningslivet.
Inbjudan till distriktsträff på Vara Folkhögskola
Lördagen den 4 april kl 9.30 – 15.00 Kaffe serveras mellan 9.00 och 9.30
Program : På förmiddagen kommer två lärare från folkhögskolan, med inriktning på föreningar, undervisa i ämnet ledarskap. Lunch 12.00 – 13.00 På eftermiddagen kommer Vänsterpartiets f d vice.ordförande Johan Lönnroth föreläsa i ämnena finanskrisen/den ekonomiska krisen och ”Vänsterns väg ut ur krisen” Utrymme finns för frågor och diskussion Eftermiddagskaffe 14.00- 14.30 Johan Lönnroth fortsätter till ca 15.30
Varmt välkomna till denna distriktsträff ! Vi vill mycket gärna ha in era anmälningar senast onsdagen den 26:e mars. Distriktsstyrelsen gm Bo Eliasson och Carl-Magnus Bengtegård
I lågkonjunkturens och finanskrisens spår har det blivit svårare för mindre företag att få lån och ibland att behålla sina krediter, detta trots att företagen är livskraftiga.
Bankerna har blivit mer restriktiva. Det förekommer att krediter omprövas, ökade säkerheter krävs och att banker ensidigt säger upp krediter. Det innebär att planerade investeringar skjuts på framtiden eller inte blir av alls. Många mindre företag har fått allvarliga likviditetsproblem och risken är stor att många företag slås ut. Vi matas nu dagligen med rapporter om hur mindre företag står inför akut likviditetskris.
I den lågkonjunktur som nu slagit till med full kraft vore det förödande om livskraftiga företag tvingas till konkurs. Det skulle slå mot samhällsekonomin i stort såväl som mot enskilda företagare och anställda.
Situationen bekräftas av Almi’s rundfrågning bland 150 chefer på bankkontor runt om i landet, den s.k. låneindikatorn. Enligt 38 procent av de tillfrågade minskade utlåningen redan fjärde kvartalet 2008. Drygt 50 procent tror på minskad utlåning under 2009, nästan lika många menar att kreditvillkoren skärpts. Vänsterpartiet menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att komma till rätta med osäkerheten på kreditmarknaden och med framför allt de mindre företagens likviditetsproblem.Åtgärder för att förhindra likviditetsproblem Vi ifrågasätter bankernas rätt att ensidigt säga upp krediter. Låntagarna bör kunna få ett starkare skydd genom att kunna få skadestånd om lån sägs upp på ett otillbörligt sätt. Det finns exempel från andra länder i Europa där låntagare har ett bättre skydd än vad som erbjuds i Sverige. En skärpning av betalningstider kan vara en annan nödvändig åtgärd. Det gäller såväl offentlig sektor som näringslivet. Om betalningar från myndigheter e dyl kan förkortas bör samtidigt samma åtgärder vidtas inom det privata näringslivet. Det är viktigt att alla sektorer tar sitt ansvar. Regeringen föreslog nyligen skatteuppskov för företagen. Om ett företag utnyttjar den möjligheten kommer det att ske till en mycket hög ränta, åtta procent. Vi föreslår en lägre ränta, statslåneränta bör kunna vara en utgångspunkt. I sitt förslag säger regeringen att uppskovsmöjligheten ska omfatta inbetalningar av arbetsgivaravgifter och de anställdas preliminära skatt. Vi menar att även momsinbetalningar bör omfattas. Eftersom läget är allvarligt kan det bli nödvändigt att ställa ut statliga kreditgarantier eller en allmän bankgaranti. Sådana garantier måste självklart innehålla en del krav på motprestationer såsom inga höjda styrelsearvoden och att inga bonusar betalas ut under tiden. Ett annat sätt kan vara att använda de banker staten är delägare i eller själv styr över genom att utöka aktiekapitalet och ändra ägardirektiven . T.ex. skulle Nordea eller SBAB kunna få ett särskilt uppdrag att tillse att små- och medelstora livskraftiga företag förhindras gå omkull på grund av finanskrisen. Staten skulle också kunna utöka sitt bankägande för att på så sätt få möjlighet att styra utvecklingen och tillföra nödvändigt kapital. Det behövs omfattande insatser för att förhindra att livskraftiga företag går omkull och att antalet arbetstillfällen därmed också minskas. Vi menar att det vore förödande för svensk ekonomi om det tilläts ske men också för de enskilda som drabbas. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra att så sker.
Marie Engström, skattepolitisk talesperson Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Egon Frid, bostadspolitisk talesperson
Egon Frid, (V), är en av Skaraborgs riksdagsledamöter och även en av talespersonerna för sitt parti. Han har tillsammans med två partivänner skrivit en debattartikel om småföretagens överlevnad.
Vänsterpartiet presenterar sitt svar på regeringens stimulanspaket. Vänsterpartiet satsar 12 miljarder mer än regeringen för att möta jobb- och finanskrisen.
– Just nu förvärras krisen ytterligare eftersom regeringen har fryst det ekonomiska stödet till kommuner och landsting, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.
Vi måste omedelbart stoppa uppsägningarna i välfärden och försäkra att äldreomsorg, skola och hälso- och sjukvård fungerar. Människor måste känna sig trygga i sin vardag. Därför vill vi höja statsbidragen, fortsätter Ulla.
Regeringen har föreslagit en tilläggsbudget med totalt 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar inte ens en tiondels procent av Sveriges BNP. Det är otillräckligt menar Vänsterpartiet.
– Vi behöver göra betydligt större investeringar i välfärd och infrastruktur än idag. I ett läge med hög arbetslöshet behövs en expansiv finanspolitik som syftar till att sysselsättningen stimuleras. Vi vill se ett investeringsstöd på 8 miljarder riktat till kommunsektorn, säger Ulla Andersson (V).
I Vänsterpartiets paket finns också förslag på en bostadsfond, ROT-avdrag och omfattande utbildningssatsningar. Totalt satsar Vänsterpartiet 12 miljarder mer än regeringen. Framförallt används pengarna till att hindra uppsägningar i välfärdssektorn, börja nya byggprojekt och se till att de som blivit arbetslösa får tillgång till utbildningar och en riktig arbetslöshetsförsäkring.
Vänsterpartiets tilläggsbudget 2009 Den globala krisen har slagit igenom även i Sverige: i verkligheten, om än inte i regeringens politiska perspektiv. Sveriges regering verkar snarast agera för att minimera de politiska svaren på krisen. Efter ett halvår av intensiv offentlig debatt, där regeringen inte medverkat mer än absolut nödvändigt, föreslås nu en tilläggsbudget med totalt 1,2 miljarder kronor i nya förslag. Det motsvarar inte ens en tiondels procent av Sveriges BNP. Vänsterpartiets linje är att vi behöver göra betydligt större investeringar i välfärd och infrastruktur än idag. Vi har också sagt att i ett läge med hög arbetslöshet behövs en expansiv finanspolitik som syftar till att sysselsättningen stimuleras. Skillnaden mellan regeringens och Vänsterpartiets förslag till sparande har varit liten hittills, men den kan komma att bli större om regeringen fortsätter att hårdnackat vägra ställa in politiken på att motverka krisen. Det är nu vi har chansen att fatta beslut som på allvar kan motverka fallet i sysselsättningen. Direkta, offentliga jobb är det säkraste och mest kostnadseffektiva sättet att motverka krisen. Men regeringen ger med ena handen direktiv om att anställa fler byggnadsarbetare, med anledning av krisen, medan andra handen ger direktiv om att förvärra samma kris genom att säga upp lärare och undersköterskor. Vänsterpartiet har lagt en rad förslag för att höja kvaliteten i välfärdssektorn. Bland annat skulle vårt förslag till jobbsatsning i kommuner och landsting finansiera 45 000 nyanställningar på tre år. I det här sammanhanget ser vi en uppräkning av statsbidragen som det viktigaste kravet att lyfta. Vi avser att återkomma med en ytterligare höjning av de generella statsbidragen i vår med anledning av regeringens vårproposition. Här följer Vänsterpartiets förslag med anledning av regeringens proposition Åtgärder för jobb och omställning. # 1 Ökade resurser till kommuner och landsting Regeringens frysning av statens ekonomiska stöd till kommuner och landsting är den omedelbara förklaringen till att de just nu förvärrar krisförloppet genom uppsägningar i välfärden. Arbetsförmedlingen räknar med 10 000 färre sysselsatta i den offentliga tjänstesektorn under 2009. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att 15 000 anställda kan förlora jobbet de närmaste två åren. Vänsterpartiet föreslår en uppräkning av statsbidragen utifrån en uppskattad kostnadsökningstakt på 4,5 procent. Det är avgörande att kommuner och landsting får en tydlig signal om att uppräkningen kommer att fortsätta kontinuerligt, så att det ges ordentliga planeringsförutsättningar. Ju längre krisförloppet går, desto mer faller också kommunernas prognostiserade skatteinkomster för 2009. Därför behövs det någon form av kompenserande, breda satsningar på kommunsektorn. Vänsterpartiet ser möjligheter att göra en särskild höjning av de generella statsbidragen med anledning av krisen. # 2 Investeringsstöd till kommunerna I den rådande lågkonjunkturen krävs det insatser utöver det vanliga för att kommunsektorn inte ska bidra till att förvärra lågkonjunkturen. Det finns en risk att investeringar inte blir av eller skjuts på framtiden, när de tvärtom skulle behöva tidigareläggas för att hålla igång ekonomin och skapa arbetstillfällen. Vänsterpartiet föreslår att ett konjunkturellt investeringsstöd införs under 2009. Stödet omfattar 8 miljarder som medfinansiering till kommunsektorn. Som mest bör stödet kunna uppgå till 20 procent av investeringskostnaden, och det bör omfatta investeringar som tidigareläggs eller annars riskerar att bli uppskjutna. # 3 Kreditfacilitet till kommunerna Vänsterpartiet vill undersöka möjligheterna att via Riksgälden ordna en kreditfacilitet för kommunsektorn. Utlåningen bör ske till statslåneränta. Det skulle avlasta banksektorn och även möjliggöra för de kommuner som idag nekas lån via bankerna att få sina behövliga krediter. # 4 Investeringsbehov bland statliga myndigheter Regeringens förslag i tilläggsbudgeten om att göra en viss satsning på drift och underhåll av väg och järnväg är ett litet steg i rätt riktning. Fortsätter krisen att fördjupas kanske regeringen börjar förstå situationens allvar och ta fler steg åt samma håll. Det är samhällsekonomiskt betydelsefullt att offentliga investeringar tidigareläggs. Därför föreslår Vänsterpartiet att en inventering av vilka investeringar som kan sättas igång omedelbart eller som har kort start och planeringstid genomförs. # 5 Satsa på kompetensutveckling Utöver de generella satsningarna på aktiv arbetsmarknadspolitik är vissa insatser särskilt angelägna i rådande konjunkturläge. För att förhindra varsel och uppsägningar bör staten erbjuda ekonomiskt stöd till fortbildning av anställda i branscher med tillfälligt sviktande orderingång. Vi antar att utbildningarna har en genomsittlig längd på sex veckor och att 25 000 personer omfattas i ett första skede. Det ger en utgift för staten på ca 600 miljoner kronor i utbildningsersättning. Vi ser också behov av att återinföra ett arbetsmarknadspolitiskt program där aktivitetsstöd kan erbjudas för ettåriga högskolestudier som är arbetsmarknadspolitiskt motiverade. Antalet platser i ett sådant program bör utgå ifrån vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. # 6 Ungdomspaket Enligt Arbetsförmedlingens prognos för 2009 kommer arbetslösheten framförallt att stiga bland ungdomar. Vänsterpartiet föreslår ett Kunskapslyft för arbetslösa unga som saknar gymnasieutbildning. Vi menar att 4 000 sådana utbildningsplatser borde inrättas under 2009. Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har Vänsterpartiet tagit fram ungdomspaket. Det innehåller följande gemensamma förslag: – cirka 3 000 trainee-platser i välfärden – en investering i 3 500 årsplatser i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning riktad till unga under 25 år, 500 miljoner kronor avsätts för detta – fler utbildningsplatser på komvux med minst 4 700 platser, högskolan med minst 3 685 platser och KY med minst 2 500 platser – 100 miljoner kronor för att bygga ut möjligheterna till praktik och karriärrådgivning för ungdomar # 7 Förbättra arbetslöshetsförsäkringen Regeringens nedmontering av arbetslöshetsförsäkringen kommer att få allvarliga konsekvenser när arbetslösheten nu stiger. Detta är helt kontraproduktivt i en lågkonjunktur. Vänsterpartiet anser att den högsta dagpenningen bör höjas från 680 kronor per dag till 916 kronor per dag och ersättningsnivån till 80 procent för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstödet. Det skulle innebära att alla löntagare med inkomster upp till 25 200 kr per månad får 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Dessutom föreslår vi höjt grundbelopp, två karensdagar färre och att möjligheten för deltidsarbetslösa att stämpla i 300 dagar återinförs. Finansieringen ska ske solidariskt så att en enhetlig avgift på högst 100 kronor tas ut av a-kassornas medlemmar. Kvalifikationstiden bör förkortas och de komplicerade och onödiga inträdesvillkoren slopas. # 8 Bilda en bostadsfond Vänsterpartiet föreslår att en bostadsfond inrättas, en investeringsfond. Genom denna vill vi satsa 10 miljarder per år. De pengarna vill vi dels använda till att, genom subventioner, delfinansiera 20 000 nya hyresrätter i Sverige. Vi vill också klimatanpassa, energieffektivisera samt ökar tillgängligheten till 65 000 redan byggda bostäder. Denna byggsatsning på bostäder skulle ge 11 000 nya byggjobb. # 9 ROT-avdrag Som ett komplement till satsningen på en bostadsfond förslår Vänsterpartiet ett tidsbegränsat ROT-avdrag. Åtgärden ska gälla under perioden 8 december 2008–31 december 2009. Och det ska omfatta alla fastighetsägare, alltså även ägare av hyreshus. ROT-avdraget bör utformas så att skattereduktion medges med 30 procent av kostnaden för byggtjänster. För småhus kan skattereduktionen uppgå till högst 10 500 kronor, för en privatbostadsrätt till högst 5 000 kronor och för ett hyreshus kan skattereduktion uppgå till 20 000 kronor. Åtgärden beräknas kosta 3 miljarder kronor. ROT-avdrag som syftar till miljöförbättrande åtgärder och energieffektivisering bör premieras särskilt. # 10 Riskkapitalfond och företagens behov av likviditet I finanskrisens spår har företagens möjligheter att få tillgång till kapital kraftigt försämrats. Det är ett allvarligt hot mot att utveckla nya idéer, bärkraftiga företag och nya jobb. I ett läge där kapitalmarknaden inte längre fungerar eller vill ta sitt ansvar bör staten träda in med kapital. Det är viktigt att Sverige, som ett litet land, även i framtiden kan vara med och utveckla ny teknik inom centrala tillväxtområden, inte minst inom energi- och miljöområdet. Vi ser en riskkapitalfond som ett lämpligt verktyg för det, men även andra former kan vara intressanta. Vänsterpartiet föreslår att en riskkapitalfond bildas genom en extra utdelning från Vattenfall på 5 mdr. Fonden skall administreras och styras av Innovationsbron. I lågkonjunkturens och finanskrisens spår har det blivit svårare för mindre företag att få lån och ibland att behålla sina krediter. Många mindre företag har fått allvarliga likviditetsproblem och risken är stor att många företag slås ut. – Reglerna för garantiprogrammet måste ändras så att alla banker omfattas av det och kan ingå. – En ökad satsning på exportkonsulter för små och medelstora företag måste tillskapas. Här kan en ökad satsning på Vinnovas Forska & Väx-program kombinerad med exportstöd ge stora framgångar för svensk hightechindustrin. – Låntagarna bör kunna få skadestånd om bankerna säger upp lån på ett otillbörligt sätt. – Ställ ut statliga kreditgarantier för att förbättra likviditeten och för att förhindra att livskraftiga företag slås ut. – Använd de banker staten är delägare i eller själv styr över genom att utöka aktiekapitalet och ändra ägardirektiven för att säkra likviditet för livskraftiga små- och medelstora företag.