Tack för denna tiden i riksdagen!

Efter Vänsterpartiets tillbakagång i valet i september, från 5,8 till 5.6 %, med tre färre mandat, är jag tyvärr inte längre ledamot av Sveriges riksdag för Skaraborg och för Vänsterpartiet i Skaraborg.

Det har varit en tung månad för mig sedan valet men nu och faktiskt tack vare bra lokala vänstermöten så har jag återvänt och landat i Skaraborg igen. Hoppas vi ses i kampen för framtida segrar och större inflytande för det som vi vet är den bästa politiken. Det var inget större fel på vår politik i valet i år heller men det handlar om hur den paketeras, framförs och hur förutsättningarna är för ett gott mottagande, tillika med att väljarna röstar på oss. Vi lever i en tid av extrema högervindar och med en regering som gjort all politik till plånboksfrågor och med sin orättfärdiga politik skapat klyftor i samhället, mycket värre än tidigare klyftor, som SD har kunnat göra till en valframgång för sig och sin främlingsfientliga politik. Det rödgröna samarbetet kan säkert analyseras ur många vinklar också och ni har sett och läst att samarbetet är på väg att ta en paus, det senaste (sista) blev en gemensam rödgrön budgetmotion för 2011.

En framtidskommission har beslutats om av Vänsterpartiets partistyrelse och som leds av Ida Gabrielsson, Ung Vänsters ordförande. Den ska vara med och diskutera framtiden och analysera valet med mera. En hemsida har tagit fram för detta och den hittar ni på:

https://framtiden.vansterpartiet.se/

Vi i Vänsterpartiet ökade något i antal röster i Skaraborg i riksdagsvalet, i våra kommuner i Skaraborg gick vi +-0 när det gäller kommunala mandat och vi behöll vårt mandat i regionen. Tyvärr tappade vi mandatet i Skaraborg vilket var ett utjämningsmandat och även våra mandat i Södermanland och Jönköping (Alice Åström) försvann. Skaraborgsmandatet var det 22 mandatet av 22 i valet 2006. (På grund av att det blev åtta partier i riksdagen nu så hade vi behövt få 6.6 % i riksdagsvalet för att fått behålla 22 mandat.) Tyvärr tappade V i regionen som helhet vilket ledde till ett mindre mandat i regionfullmäktige, från 10 till 9.

På Skaraborgsbänken är det nu 10 skaraborgare, 4 S, 3 M, 1 C, 1 FP och 1 KD. (SD tog ingen riksdagsplats i Skaraborg men skövdebon Josef Fransson sitter för SD i riksdagen för Malmö kommun.) Som ni kanske vet så höll MP på att få en riksdagsplats för Skaraborg men Helene blev av med ”sin” plats till Västmanland under slutsammanräkningen.

Nu är det som det är. väljarna har valt, resultatet är klart och det är bara att komma igen eller rättare sagt, bara att fortsätta kämpa och jobba på. Det är bara ännu mera uppenbart att vi måste även arbeta aktivt för att bemöta SD och deras rasistiska och främlingsfientliga åsikter och politik.

Det är med stor tacksamhet kan jag se tillbaka på fyra fantastiska år i riksdagen och för förtroendet att få företräda er och våra väljare i Skaraborg och runt om i landet, och inte minst det parti, Vänsterpartiet, jag lagt ned min skäl och mitt hjärta för till stöd för solidaritet och rättvisa, socialism och feminism, våra mest grundläggande värden.

Nu ber jag att – för fortsatta uppskattade kontakter – få hänvisa till [email protected] och på 070-6365841. Ska fortsätta att skriva en del också på min blogg https://egonfrid.v-blog.se och på https://skaraborg.vansterpartiet.se

Det välkomnar jag verkligen! Allt gott till Er och vi ses i kampen mot rasism och främlingsfientlighet, i kampen för solidaritet och rättvisa och i kampen för jämlikhet och jämställdhet!

Med vänlig hälsning

Egon Frid, (V) Skaraborg

[email protected]

070 636 58 41

https://www.vansterpartiet.se/

Besök gärna min blogg:

https://egonfrid.v-blog.se/

Det är dags för en handikappolitik som handlar om medborgerliga rättigheter. Människor med funktionsnedsättning måste ses som fullvärdiga medlemmar av samhället, med alla de rättigheter och skyldigheter det innebär. Utestängning och diskriminering får inte accepteras längre. I de situationer då man inte ensam klarar sitt dagliga liv ska välfärdssamhällets stöd och service vara en rättighet. En rödgrön regering kommer att ha FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ett ledande verktyg för handikappolitiken. Med en ny inriktning på politiken och mer resurser till välfärden i stället för stora skattesänkningar kan vi bygga ett Sverige med full delaktighet.

Fortfarande gör otillgänglighet att många människor hindras från att delta i samhället. Det är alltifrån för höga trottoarkanter till viktig myndighetsinformation som inte finns som lättläst. Detta trots att riksdagen för tio år sedan antog en handlingsplan med mål om att Sverige ska göras tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Arbetet för att nå målen har gått alldeles för långsamt. En rödgrön regering kommer därför att ta fram en ny plan som beskriver när Sverige ska ha uppfyllt de olika tillgänglighetsmålen, vilka konkreta krav som ska ställas på olika aktörer och vad som händer om inte målen uppfylls. För bred politisk förankring ska genomförandeplanen tas fram gemensamt av staten, Sveriges kommuner och landsting samt brukarorganisationer inom handikappområdet. Det kommer att krävas initiativ från statens sida i form av t.ex. stimulanser, skärpt lagstiftning, sanktioner och tillsyn. Senast 2015 bör tillgänglighetsmålen vara genomförda.

För oss rödgröna är det självklart att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Regeringen har under mandatperioden öppnat för tågoperatörer som inte tar emot rullstolsburna och som därmed negligerat människors rättigheter. Det är för oss oacceptabelt och något vi kommer att ändra på.

Att skolan, affären eller kollektivtrafiken är byggd så att man stängs ute om man har en funktionsnedsättning är inte acceptabelt. Ändå räknas idag inte bristande tillgänglighet som diskriminering. När den borgerliga regeringen slog samman diskrimineringslagarna till en enda, valde de att inte ta med bristande tillgänglighet. Istället har man låtit frågan försvinna i utredningar. Regeringen har hållit ett högt tempo i till exempel projektet att montera ned sjukförsäkringen, men i arbetet att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har man hållit snigelfart.

Nu är det dags för handling. Vi anser att bristande tillgänglighet ska anses som grund för diskriminering och att den frågan nu inte behöver utredas ytterligare. Vi kommer att noggrant belysa kostnadsaspekterna av genomförandet av en sådan lagstiftning. Det är viktigt att noggrant följa hur praxis utvecklas när ett sådant förslag genomförts så att lagstiftningen inte tolkas vare sig för snävt eller för vidsträckt samt så att de skälighetsbedömningar som ska göras inte utmärks av för stor grad av godtycke.

Att få arbeta, vara aktiv, känna sig behövd och finnas med i ett socialt sammanhang är något alla människor måste få chans att göra. Att bekämpa arbetslösheten är en överordnad fråga för en rödgrön regering – det gäller även arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning. Många har arbetsförmåga, men drabbas när arbetsplatser brister i anpassning, hjälpmedel saknas eller fördomar får styra. Andra behöver arbetsmarknadsstöd eller har behov av en utvidgad arbetsmarknad. Vi vill att alla människor i arbetsför ålder ska kunna ha möjlighet till arbete och lön. Arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande. De som har stora svårigheter att få ett arbete måste få samhällets stöd och särskilt anpassade arbetsformer. Arbetsuppgifterna ska vara meningsfulla och bidra till social delaktighet. När så är möjligt ska målet vara att åstadkomma övergångar till ordinarie arbetsmarknad.

För att fler ska kunna få ett jobb behövs det mer kunskap om hur behoven ser ut hos de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Vi vill därför tillsätta en utredning som ska studera detta, ta fram förslag på hur den ordinarie arbetsmarknaden ska kunna bli mer inkluderande och undersöka behovet av en utvidgad arbetsmarknad. Den ska även lämna förslag som motverkar inlåsning av personer på en utvidgad arbetsmarknad, snedvriden konkurrens och undanträngning av arbetstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden.

För många människor är hjälpmedel en förutsättning för att få vardagen att fungera. Trots det innebär hjälpmedlen många gånger stora kostnader för den som behöver dem. Vi anser att vad som är hjälpmedel bör vara lika över hela landet och ingen ska behöva avstå från nödvändiga hjälpmedel på grund av kostnaderna. Behoven ska styra, inte betalningsförmågan. Vi vill därför se över kostnaderna för hjälpmedel och vilka hjälpmedel som omfattas av maxtaxan. Möjligheten att få pröva hjälpmedel måste förbättras och information om vilka alternativa hjälpmedel som finns bli mer tillgänglig.

Vi vill även ta krafttag mot mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Här finns en särskild utsatthet eftersom kvinnan ofta är beroende av förövaren för att få hjälp i vardagen. Situationen för dessa kvinnor bör därför belysas och åtgärder tas fram, t ex bör Nationella stödlinjen för våldsutsatta kvinnor utvecklas så att den bättre kan möta kvinnor med funktionsnedsättning.

Internet innebär stora möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, kan nu klaras av självständigt via nätet. Men det förutsätter att hemsidor och annan kommunikation anpassas till alla personer, med eller utan funktionsnedsättningar. Öppna standarder på nätet förenklar tillgänglighetsarbetet. Där behöver offentlig förvaltning vara en föregångare med tydliga inriktningsbeslut. Inte minst handlar tillgänglighet om hur texter är skrivna. Vi vet att inte ens hälften av Sveriges myndigheter har lättläst information på sina webbplatser. Det innebär att Sveriges lässvaga medborgare, cirka en och en halv miljon, stängs ute från stora delar av samhället. Vi vill att alla offentliga myndigheter gör sina hemsidor tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

Vi rödgröna vill arbeta för att kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på samma villkor som andra. Var och en ska kunna styra sitt eget liv och sin vardag. Vi vill förmedla framtidstro till unga människor med funktionsnedsättningar som nu ser svårigheter att delta i samhällslivet och komma ut på arbetsmarknaden. Det finns hopp om ett annat, tillgängligt samhälle inom räckhåll. Men det kräver förändring. Och det kräver en ny regering.

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i utbildning, omsorg och jobb? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer. Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet. Vi rödgröna föreslår nu nya satsningar för de äldre. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

Sänkt taxa i hemtjänsten – max 100 kronor per timme för hemtjänst.

Den som fyllt 75 år ska enkelt få hemtjänst.

Fria timmar i äldreomsorgen. Äldre med rätt till hemtjänst eller boende på äldreboende ska få möjlighet till egen tid och ett rikare liv.

Bättre mat för äldre – en satsning för att höja kvaliteten på maten.

Äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans.

Generationsväxling i äldreomsorgen. En satsning på kompetensutveckling som höjer utbildningsnivån samtidigt som det ger unga en väg in i arbetslivet.

Omsorg på eget språk. Fler äldre har behov av omsorg på annat språk än svenska.

Förbättrad tandvård för äldre – utökad tandvårdscheck.

Hemläkarbilar – nya resurser för bättre vård för äldre.

Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre.

Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och förtidspensionärer med låg inkomst.

Ökad livskvalitet för äldre

Idag kan allt fler se fram emot många friska år efter man gått i pension. Plötsligt finns tid och kraft att utveckla sig själv och sina egna intressen. Det kan handla om att arbeta i en förening, att resa, att umgås mer med nära och kära eller att gå en spännande kurs.

Äldre är inte en enhetlig grupp. Alla är unika med olika behov och drömmar. Vår politik tar sin utgångspunkt i att äldre ska få bestämma själva över sitt liv och sin vardag, oavsett om det handlar om deltagande i arbetslivet eller vilken typ av omsorg man väljer. Den som är äldre och behöver hjälp från hemtjänsten har samma rätt som alla andra att bestämma över sitt liv och sin vardag. Man ska veta vad som gäller och kunna påverka. Äldre ska ha verklig valfrihet och kunna bestämma vad de vill ha utfört under sina hemtjänsttimmar. De ska kunna bestämma när de ska stiga upp, lägga sig, komma utomhus och andra viktiga delar i vardagen på äldreboendet, liksom välja mellan olika maträtter och om de till exempel vill ha vin till maten.

De som är äldre idag har jobbat och slitit för att det ska bli bättre för nästa generation. Nu är det deras tur. Man ska inte tvingas förlita sig på anhöriga för att få en god omsorg. När hälsan sviktar och man inte kan klara sig hemma på egen hand ska hemtjänsten, vården och omsorgen finnas där – för alla. Vi ser det som ett kontrakt mellan generationer. Varje generation drar nytta av den välfärd som generationer före har lagt grunden till genom sitt arbete. Det finns stora behov av mer personal inom äldreomsorgen för att kunna ge möjlighet till ett rikt liv. En förutsättning för omsorg av hög kvalitet är kontinuitet, tillräckliga resurser och att äldreomsorgen är en attraktiv arbetsgivare. Därför satsar vi rödgröna minst 12 miljarder kronor mer än regeringen till kommunsektorn för att behålla personal och anställa fler i välfärden.

Det finns de som målar upp en mörk bild av framtiden. De menar att när antalet äldre ökar kommer vi inte att ha råd med en gemensamt finansierad välfärd. De säger att var och en kommer att bli tvungen att betala mer ur egen ficka.

Men så behöver det inte vara. Frågan om hur vi ska finansiera välfärden i framtiden är en genuint politisk fråga. Det går att utveckla en gemensamt finansierad vård och omsorg med hög kvalitet för alla äldre – det handlar om politisk vilja och kraft. Vi rödgröna är överens om att långsiktigt öka ambitionsnivån och investeringarna i vården och omsorgen för att klara en bra välfärd också framöver. Det gör vi genom en aktiv jobbpolitik som skapar resurser, genom tydliga prioriteringar av välfärden och ett aktivt arbete för att förbättra folkhälsan och stimulera utvecklingen av nya möjligheter i vården. Alla äldre skall kunna känna trygghet att vården och omsorgen fungerar och håller hög kvalitet. Vården och omsorgen skall vara för alla och ges efter behov, inte utifrån plånbokens tjocklek. Om det skall bli möjligt krävs en ny politisk färdriktning.

Vi rödgröna vill investera i vår gemensamma välfärd för äldre och ta vara på äldre människors kraft och erfarenhet. Därför föreslår vi följande punkter för ett bättre liv för äldre.

Max 100 kronor i timmen för hemtjänst

I dag varierar taxan för hemtjänst stort mellan olika kommuner. För många äldre blir höga hemtjänsttaxor ett hinder. Men huruvida man får omsorg och stöd ska inte komma an på den enskildes ekonomiska situation. Vi vill därför införa ett tak på 100 kronor för timavgiften i hemtjänsten. Detta som ett komplement till dagens maxtaxa i äldreomsorgen med förbehållsbelopp och avgiftstak för månadskostnaden.

Vi vill att staten med start 2011 avsätter 300 miljoner kronor för detta.

Enkelt att få hemtjänst

Den som har fyllt 75 år ska enkelt kunna få hjälp med städning och annat, utan att behöva bevisa för kommunen vilka behov man har. Flera kommuner har redan infört så kallad förenklad biståndsbedömning som gör att alla äldre över en viss ålder får ett antal hemtjänsttimmar bara genom att anmäla sig. Det erbjuds bland annat i Örebro, Nordmaling och Linköping. Vi vill att fler äldre skall ha denna möjlighet.

För att uppmuntra en sådan utveckling vill vi att staten under 2011 avsätter 200 miljoner kronor till de kommuner som ger äldre över 75 år rätt att på detta sätt för en låg avgift få ett visst antal timmar hemtjänst i månaden.

Fria timmar i äldreomsorgen

Vi vill att äldre med rätt till hemtjänst eller boende på äldreboende ska få möjlighet till ett rikare liv. När man blir äldre blir det ofta svårare att på egen hand få till det där lilla extra som sätter guldkant på tillvaron och som många andra tar för självklart. Det kan handla om att besöka ett museum, få massage, få hjälp att ordna en festmåltid eller att köpa julklappar till barnbarnen. Hemtjänsten och insatserna på äldreboendet ska inte bara handla om det allra nödvändigaste utan också kunna rymma det som gör livet värt att leva. Hur möjligheten till egen tid ska utformas och vilka insatser som ska inrymmas är upp till varje kommun att bestämma.

Vi vill att staten med start 2011 avsätter 300 miljoner kronor för detta.

Bättre mat för äldre

Att servera mat till våra äldre som är god, näringsriktig och lagad på råvaror av hög kvalitet borde vara en självklarhet. God mat är vällagad med dofter och smaker som berikar både kropp och själ. Hänsyn ska självklart tas till människor, djur och natur och därför ska andelen som är ekologisk och närproducerad öka. Äldre ska inte behöva serveras mat som inte smakar gott, inte ser god ut och inte luktar gott. För många gamla är maten ofta den viktigaste stunden på dagen. Hälsa och mat hänger ihop. Bra mat bidrar till livskvalitet och ett friskare liv. Vi vill genomföra en satsning för att tillsammans med kommunerna höja kvaliteten på maten. Vi vill öka möjligheterna att måltider kan lagas hemma inom ramen för hemtjänsten. Måltidspersonal och kommunens ansvariga ska få kunskaper och verktyg för en godare och bättre mat.

Vi vill att staten under 2011 avsätter 50 miljoner kronor för detta.

Rätt att bo tillsammans

Vi vill införa en garanti för att par ska erbjudas boende tillsammans om den ena partnern måste flytta till särskilt boende. Att få flytta med sin partner till ett särskilt boende ska vara en rättighet, samtidigt som den som inte vill flytta med ska ha en tydlig möjlighet att avstå från erbjudandet. En viktig princip är att vård- och omsorgsbehovet alltid ska bedömas individuellt oavsett vilken hjälp en eventuell partner kan ge. Vi vill i ett första steg ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Stödet ska även användas för att få till stånd fler platser i särskilt boende och trygghetsboende. Vi är beredda att lagstifta om att äldre par som vill fortsätta bo tillsammans ska få det.

Vi vill att staten satsar 100 miljoner kronor 2011, 200 miljoner kronor 2012 och 400 miljoner kronor per år 2013 och 2014.

Generationsväxling i äldreomsorgen

Alltför många som arbetar inom äldreomsorgen saknar lämplig kompetens för sitt arbete. Vi vill införa ett generationsväxlingsprogram som höjer utbildningsnivån inom äldreomsorgen, samtidigt som det ger unga som utbildat sig för vård- och omsorgsarbete en väg in i arbetslivet genom vikariat. Programmet omfattar ca 3 000 helårsplatser 2012.

Vi vill avsätta 625 miljoner kronor för 2012 för detta ändamål.

Omsorg på eget språk

När vi blir äldre och behöver stöd och omsorg ska vi inte behöva överge vårt språk, och inte heller vår kultur och våra traditioner. Vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med invandrarorganisationerna och representanter för de nationella minoritetsspråken se över situationen i kommunerna och ta fram modeller för hur fler äldre kan få omsorg på sitt eget språk. Vi vill även starta utvecklingsprojekt i ett antal kommuner och därifrån sprida goda erfarenheter till övriga landet.

Vi vill att staten under 2011 avsätter 20 miljoner kronor för detta.

Förbättrad tandvård för äldre

Vi genomför en förbättring av tandvårdschecken till äldre mellan 65-74 år. Checken höjs från dagens 300 kronor till 600 kronor . De yngre pensionärerna får därmed samma förmånliga tandvårdscheck som de äldre pensionärerna.

Om det finns ett varaktigt reformutrymme vill vi att staten avsätter 100 miljoner kronor för en satsning på förbättrad tandvård för äldre.

Hemläkarbilar

Vi vill satsa nya resurser för bättre vård för äldre. För många äldre är det en stor och bökig apparat att ta sig till sjukvården när man blivit sjuk och svag. Många klarar inte att själva ta sig till vården och hänvisas då till ambulans och akutmottagningar, inte för att sjukdomstillståndet så kräver utan enbart på grund av svårigheten att själv förflytta sig. Vi vill därför förbättra hemsjukvården, till exempel med hemläkarbilar så att vården enkelt kan komma hem till sjuka äldre. Vi vill även förbättra möjligheterna för direktinläggning så att så få som möjligt tvingas vänta på akuten. Vi vill ge multisjuka äldre en personlig läkare med helhetsansvar för behandlingar och läkemedel och som även gör regelbundna läkemedelsgenomgångar.

Vi vill att staten under 2011 avsätter 100 miljoner kronor för detta.

Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre

Många äldre äter stora mängder mediciner varje dag. Ibland gör medicinerna mer skada än nytta.

Vi vill införa en ny lagstiftning om anmälningsskyldighet för personal vid misstanke om läkemedelsvanvård av äldre. Även anhöriga ska kunna anmäla.

Höjt bostadstillägg för pensionärer och förtidspensionärer

Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget till pensionärer är viktiga för ålderspensionärer med låga inkomster, många av dessa är kvinnor. Vi vill höja den andel av boendekostnaden som räknas in vid beräkning av bostadstillägget från 93 till 94,4 procent. Vi vill också göra samma förändring för bostadstillägget för förtidspensionärer.

Vi vill att staten avsätter 250 miljoner kronor för höjt bostadstillägg för ålderspensionärer redan 2011, och, om det uppstår ett varaktigt reformutrymme också höjer bostadstillägget till förtidspensionärer med 100 miljoner.

Tabeller satsningar äldre

Förslag som återfinns och finansieras fullt ut i den rödgröna vårmotionen 2010.

Miljoner kronor	2011	2012
Generationsväxling i äldreomsorgen		625
Bostadstillägg för pensionärer	250	250
Totalt	250	875

Tillkommande förslag i den rödgröna valplattformen

Miljoner kronor	2011	2012-14
Maxtak för hemtjänsttaxan	300	300*
Enkelt att få hemtjänst	200
Fria timmar i äldreomsorgen	300	300*
Bättre mat	50
Rätt att bo tillsammans	100**	400**
Omsorg på eget språk	20
Tandvårdscheck på 600 kr från 65 år		100*
Bostadstillägg för förtidspensionärer		100*
Totalt	970	1 200

Förslag för studenterna ur den rödgröna regeringsplattformen:

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i välfärden? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer. Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet. Vi rödgröna föreslår nu en rad nya satsningar för studenterna och deras utbildning.

Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

I dag presenterar vi rödgröna partier förslag om högskola och villkor för studenter ur vår regeringsplattform. Åtgärderna rör fler platser, förbättrad kvalitet i högskolan och förbättrade studievillkor.

• Vi föreslår 6 000 fler platser i högskolan och yrkeshögskolan från 2011.
• Vi vill satsa 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner från 2012 på att höja kvaliteten i högskolan och ge utrymme för fler lärarledda timmar.
• Vi vill satsa 40 miljoner kronor från 2011 på att stimulera högskolorna att erbjuda fler studenter praktik.
• Vi vill sänka skatten för studentbostäder och satsa på ett investeringsstöd för hyresrätter inklusive studentbostäder.
• Studie- och yrkesvägledningen ska byggas ut och förbättras i såväl gymnasieskolan som högskolan. Vi avsätter därför 100 miljoner kronor för en sådan satsning 2011 och 200 miljoner kronor 2012.
• Vi vill skapa fler vägar till studier genom att ändra antagningsreglerna till högskolan. Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas och möjligheter att läsa in ämnen på komvux finnas. Alla elever ska därför få sådan grundläggande behörighet till högskolan inom ramen för sin gymnasieexamen.

Vi vill ta fortsatta steg för att förbättra villkoren för studerande. Dessa förslag är reformambitioner som beror på om ett varaktigt reformutrymme faktiskt uppstår.

• Vi vill höja studiebidraget med 400 kronor och studielånet med 200 kronor per månad.
• Vi vill höja tilläggsbidraget för studenter som har barn med 130 kronor för den som har ett barn och 210 kronor för den som har två.

Sammanlagt innebär dessa förslag och reformambitioner satsningar på studenter om 6,6 miljarder kronor under perioden 2011 – 2014.

6 000 fler platser i högskolan och yrkeshögskolan

Vi rödgröna partier vill ge fler unga möjlighet till studier på högskolan eller inom Yrkeshögskolan. Den borgerliga regeringen har gjort det svårare för unga att utbilda sig. Samtidigt som den största ungdomskullen sedan fyrtiotalistgenerationen lämnar gymnasiet har regeringen minskat möjligheterna att gå till högre studier. Antalet högskoleplatser har sedan 2006 endast ökat med 1,5 procent medan antalet 20-åringar ökat med hela 20 procent. Dagens unga har fått sämre chanser till utbildning än den tidigare generationen.

Andelen unga som påbörjar högskolestudier har sjunkit. Elva OECD-länder har en högre andel högskoleutbildade än vad Sverige har. Intresset för fler platser inom yrkeshögskolan är starkt från kommuner, näringsliv och studenter. Vi vill att en större andel av våra ungdomar påbörjar och genomför en eftergymnasial utbildning.

• Vi föreslår 5 000 fler platser i högskolan med start hösten 2011 och under 2012.
• Vi föreslår 1 000 nya platser i yrkeshögskolan med start 2011.
• Vi föreslår 10 miljoner kronor för ett förtydligat valideringsansvar i syfte att bättre tillvarata kunskap inhämtad från arbetsmarknadsutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskola.

Bättre kvalitet genom fler lärarledda timmar i högskolan

Den svenska högskolan ska ha en sådan kvalitet att den hävdar sig väl i jämförelse med våra viktigare konkurrentländer. På många utbildningar behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier och de studenter som skriver uppsats behöver mer tid med sina handledare. Runt 60 procent av alla högskolestudenter finns inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Inom dessa ämnesområden är resursbristen ofta framträdande. Antalet studenter per lärare har ökat och det är inte ovanligt med så lite lärarledd tid som 4 timmar per vecka. Utvecklingen riskerar att leda till att färre studenter klarar av sina studier och att framtidens arbetskraft blir sämre utbildad.

Vi rödgröna partier prioriterar därför att lyfta kvaliteten i högskolan genom att öka andelen lärarledd tid inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Med början läsåret 2011/2012 vill vi öka resurserna för att ge studenterna fler föreläsningar, seminarier och tid med handledare. Med vårt förslag skulle varje student kunna få ytterligare 60 föreläsningar varje läsår. Riksrevisionen får i uppdrag att följa upp att pengarna kommer studenterna till godo i form av mer lärarledd tid.

• Vi föreslår 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner kronor 2012.

Stimulans till fler praktikplatser i högskolan

Att komma i kontakt med arbetslivet redan under utbildningen underlättar steget in på arbetsmarknaden. På många utbildningar är också praktikperioder något naturligt som ingen vill vara utan. Men samtidigt känner många andra att de under sin utbildning inte får tillräcklig kontakt med arbetsmarknaden, eller i tillräcklig utsträckning förbereds för arbetslivet. Till viss del beror möjligheten på praktik på hur yrkesinriktad högskoleutbildningen är. Men det finns också problem med att en del utbildningar saknar tradition av att tänka på arbetsmarknadsanknytning – det anses helt enkelt inte som så viktigt på en del utbildningar.

Vi rödgröna partier vill ge fler högskolestudenter kontakt med arbetslivet redan under utbildningen eller omedelbart efter examen. Vi vill därför stimulera högskolor att ge fler elever och studenter möjlighet till praktik. Praktiken ska ske på ett område med anknytning till studieinriktningen. Vi vill också att det ska bli ett tydligare uttalat uppdrag på lärosätena att anordna praktik för studenter som går längre utbildningar. Och att varje fakultet ska redovisa hur man arbetar med att förbereda sina studenter för arbetsmarknaden.

• Vi vill därför avsätta 40 miljoner kronor från 2011 för att stimulera högskolor att ge fler elever och studenter möjlighet till praktik.

Sänkt skatt på studentboende och investeringsstöd till hyresrätter

Bostadsförhållandena för landets studenter är på många håll oacceptabla. Trots stor bostadsbrist inte minst på högskoleorter är bostadsbyggandet det lägsta på över tio år. Vi i det rödgröna samarbetet är överens om att Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi kan inte acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

Vi rödgröna partier vill göra tydliga förbättringar för landets studenter. Vi vill sänka fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Det är bra för studenter och unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad.

Boverket har i en rapport föreslagit att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum. Vi ställer oss bakom detta förslag. Förslaget kan innebära en sänkt fastighetsskatt med uppemot 1 000 kronor per studentrum.

• Vi vill sänka fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar 2011 från 0,4 till 0,22 procent.
• Vi föreslår att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum.
• Vi föreslår ett investeringsstöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter inklusive studentbostäder. Under 2011 och 2012 anslår vi 500 respektive 900 miljoner kronor.

Höjda studiemedel med 600 kronor i månaden

Studenternas ekonomiska situation har försämrats under de senaste åren. Många studenter upplever att de ekonomiska villkoren går ut över studierna. Allt fler blir beroende av tillskott från föräldrar eller andra närstående – vilket förstärker den sociala snedrekryteringen och gör att talanger riskerar att gå förlorade. Vi vill förbättra studievillkoren och minska den ekonomiska stressen på studenterna.

Högeralliansens förslag innebär ännu en gång en växande studieskuld för studenterna. Den som läser en längre högskoleutbildning (5 år) får med högeralliansens förslag sin studieskuld ökad med 22 500 kronor. De får alltså själva betala högeralliansens vallöfte. För många studenter är studieskulden ett omfattande åtagande som de borgerliga nu vill öka på. Vi menar att det är fel att vältra över en allt större del av bördan för studiefinansieringen på den enskilde studenten. Rädsla för ökad skuldsättning kan framförallt avskräcka studenter från familjer utan tradition av högre utbildning.

• Redan den 1 juli 2011 vill vi höja studiebidraget med 100 kronor per månad.
• Om ett varaktigt reformutrymme uppstår vill vi höja studiemedlen med totalt 600 kronor i månaden – varav 400 kronor i ökat studiebidrag och 200 kronor i ökat studielån.
• En ytterligare höjning av studiemedlet kan behövas på sikt.

Höjt tilläggsbidrag för studenter med barn

Studenter med barn har det ofta särskilt tufft ekonomiskt. Vi rödgröna partier vill därför göra en särskild satsning på studerande föräldrar.

• Om ett varaktigt reformutrymme uppstår vill vi från 2012 höja tilläggsbidraget för studenter som har barn med cirka 130 kronor per månad för den som har ett barn och 210 kronor per månad för den som har två.

Fler vägar till studier

Antagningsreglerna till universitet och högskolor påverkar människors framtida utveckling och måste vara väl utformade. Den borgerliga regeringen har infört nya antagningsregler som gör det svårare för komvuxelever och äldre sökande att komma in på högskolan, något som kommer att öka den sociala snedrekryteringen – ungdomars sociala bakgrund kommer att spela större roll.

• För att fler ska få chansen att läsa på högskolan måste också antagningsreglerna till högskolan förändras. Till exempel ska arbetslivserfarenhet kunna tillgodoräknas och möjligheter att läsa in ämnen på komvux finnas.

Grundläggande behörighet

Kunskap behöver utvecklas, fyllas på och kompletteras. Det vet dagens elever i gymnasieskolan. På flera yrkesförberedande program når en större andel elever högskolebehörighet än vad eleverna på en del studieförberedande program gör, och på flera yrkesförberedande program går en stor andel av eleverna vidare till högskola. Det moderna arbetslivet kräver, inom allt fler yrken, den kunskapsnivå som den grundläggande behörigheten till högskolan innebär.

• Alla elever ska få grundläggande behörighet till högskolan inom ramen för sin gymnasieexamen.

 

Tabell satsningar på studenter

Förslag som återfinns och finansieras fullt ut i den rödgröna vårmotionen 2010.

Miljoner kronor	2011	2012
Fler högskoleplatser	210	430
Utbyggd yrkeshögskola	100	100
Höjd kvalitet i högskolan	200	400
Totalt	510	930

Tillkommande förslag i den rödgröna valplattformen

Miljoner kronor	2011	2012	2013	2014
Fler praktikplatser i högskolan	40	40*	40*	40*
Höjda studiemedel	190	1 520*	1 520*	1 520*
Höjt tilläggsbidrag för studenter med barn		90*	90*	90*
Totalt	230	1 650	1 650	1 650

 

*) Reformambitioner, givet att det statsfinansiella läget så tillåter.

 Sammanlagt innebär dessa förslag och reformambitioner satsningar på studenter om 6,6 miljarder kronor under perioden 2011 – 2014.

Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen

 

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i utbildning, omsorg och jobb? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer, och i förskolan ökar barngrupperna. 
Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet. Vi rödgröna föreslår nu nya resurser för att höja förskolans kvalitet. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

• Vi sätter upp ett mål om max 5 barn per anställd i förskolan. Vi föreslår en kvalitetssatsning om 1 miljard kronor med start 2011 för att åstadkomma mindre barngrupper och för att vidareutbilda förskolepersonal i ett kompetenslyft.

• Vi vill stimulera kommunerna till att öka utbudet av barnomsorg på obekväm arbetstid och avsätter 200 miljoner kronor från 2011 för detta. Vi är också beredda att se över lagstiftningen på detta område.

• Vi vill förstärka principen om syskonförtur.

Om utrymme ges vill vi ta fortsatta steg för att förbättra förskolan. Dessa förslag är reformambitioner som beror på om ett varaktigt reformutrymme faktiskt uppstår.

• Vi vill stärka kvalitetssatsningen med ytterligare 500 miljoner kronor om året, till 1,5 miljarder kronor per år.

• Vi vill införa rätt till 30 timmars förskola i veckan för barn till arbetslösa och föräldralediga i alla kommuner.
Vår bedömning är att vi kan nå målet om max 5 barn per anställd i förskolan år 2014 om ekonomin är fortsatt god och om staten och kommunerna delar på kostnaderna.

Sammanlagt innebär dessa förslag och reformambitioner satsningar på förskolan om 7 950 miljoner kronor under perioden 2011 – 2014.