Månad: augusti 2010

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i utbildning, omsorg och jobb? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer. Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet. Vi rödgröna föreslår nu nya satsningar för de äldre. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

Sänkt taxa i hemtjänsten – max 100 kronor per timme för hemtjänst.

Den som fyllt 75 år ska enkelt få hemtjänst.

Fria timmar i äldreomsorgen. Äldre med rätt till hemtjänst eller boende på äldreboende ska få möjlighet till egen tid och ett rikare liv.

Bättre mat för äldre – en satsning för att höja kvaliteten på maten.

Äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans.

Generationsväxling i äldreomsorgen. En satsning på kompetensutveckling som höjer utbildningsnivån samtidigt som det ger unga en väg in i arbetslivet.

Omsorg på eget språk. Fler äldre har behov av omsorg på annat språk än svenska.

Förbättrad tandvård för äldre – utökad tandvårdscheck.

Hemläkarbilar – nya resurser för bättre vård för äldre.

Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre.

Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och förtidspensionärer med låg inkomst.

Ökad livskvalitet för äldre

Idag kan allt fler se fram emot många friska år efter man gått i pension. Plötsligt finns tid och kraft att utveckla sig själv och sina egna intressen. Det kan handla om att arbeta i en förening, att resa, att umgås mer med nära och kära eller att gå en spännande kurs.

Äldre är inte en enhetlig grupp. Alla är unika med olika behov och drömmar. Vår politik tar sin utgångspunkt i att äldre ska få bestämma själva över sitt liv och sin vardag, oavsett om det handlar om deltagande i arbetslivet eller vilken typ av omsorg man väljer. Den som är äldre och behöver hjälp från hemtjänsten har samma rätt som alla andra att bestämma över sitt liv och sin vardag. Man ska veta vad som gäller och kunna påverka. Äldre ska ha verklig valfrihet och kunna bestämma vad de vill ha utfört under sina hemtjänsttimmar. De ska kunna bestämma när de ska stiga upp, lägga sig, komma utomhus och andra viktiga delar i vardagen på äldreboendet, liksom välja mellan olika maträtter och om de till exempel vill ha vin till maten.

De som är äldre idag har jobbat och slitit för att det ska bli bättre för nästa generation. Nu är det deras tur. Man ska inte tvingas förlita sig på anhöriga för att få en god omsorg. När hälsan sviktar och man inte kan klara sig hemma på egen hand ska hemtjänsten, vården och omsorgen finnas där – för alla. Vi ser det som ett kontrakt mellan generationer. Varje generation drar nytta av den välfärd som generationer före har lagt grunden till genom sitt arbete. Det finns stora behov av mer personal inom äldreomsorgen för att kunna ge möjlighet till ett rikt liv. En förutsättning för omsorg av hög kvalitet är kontinuitet, tillräckliga resurser och att äldreomsorgen är en attraktiv arbetsgivare. Därför satsar vi rödgröna minst 12 miljarder kronor mer än regeringen till kommunsektorn för att behålla personal och anställa fler i välfärden.

Det finns de som målar upp en mörk bild av framtiden. De menar att när antalet äldre ökar kommer vi inte att ha råd med en gemensamt finansierad välfärd. De säger att var och en kommer att bli tvungen att betala mer ur egen ficka.

Men så behöver det inte vara. Frågan om hur vi ska finansiera välfärden i framtiden är en genuint politisk fråga. Det går att utveckla en gemensamt finansierad vård och omsorg med hög kvalitet för alla äldre – det handlar om politisk vilja och kraft. Vi rödgröna är överens om att långsiktigt öka ambitionsnivån och investeringarna i vården och omsorgen för att klara en bra välfärd också framöver. Det gör vi genom en aktiv jobbpolitik som skapar resurser, genom tydliga prioriteringar av välfärden och ett aktivt arbete för att förbättra folkhälsan och stimulera utvecklingen av nya möjligheter i vården. Alla äldre skall kunna känna trygghet att vården och omsorgen fungerar och håller hög kvalitet. Vården och omsorgen skall vara för alla och ges efter behov, inte utifrån plånbokens tjocklek. Om det skall bli möjligt krävs en ny politisk färdriktning.

Vi rödgröna vill investera i vår gemensamma välfärd för äldre och ta vara på äldre människors kraft och erfarenhet. Därför föreslår vi följande punkter för ett bättre liv för äldre.

Max 100 kronor i timmen för hemtjänst

I dag varierar taxan för hemtjänst stort mellan olika kommuner. För många äldre blir höga hemtjänsttaxor ett hinder. Men huruvida man får omsorg och stöd ska inte komma an på den enskildes ekonomiska situation. Vi vill därför införa ett tak på 100 kronor för timavgiften i hemtjänsten. Detta som ett komplement till dagens maxtaxa i äldreomsorgen med förbehållsbelopp och avgiftstak för månadskostnaden.

Vi vill att staten med start 2011 avsätter 300 miljoner kronor för detta.

Enkelt att få hemtjänst

Den som har fyllt 75 år ska enkelt kunna få hjälp med städning och annat, utan att behöva bevisa för kommunen vilka behov man har. Flera kommuner har redan infört så kallad förenklad biståndsbedömning som gör att alla äldre över en viss ålder får ett antal hemtjänsttimmar bara genom att anmäla sig. Det erbjuds bland annat i Örebro, Nordmaling och Linköping. Vi vill att fler äldre skall ha denna möjlighet.

För att uppmuntra en sådan utveckling vill vi att staten under 2011 avsätter 200 miljoner kronor till de kommuner som ger äldre över 75 år rätt att på detta sätt för en låg avgift få ett visst antal timmar hemtjänst i månaden.

Fria timmar i äldreomsorgen

Vi vill att äldre med rätt till hemtjänst eller boende på äldreboende ska få möjlighet till ett rikare liv. När man blir äldre blir det ofta svårare att på egen hand få till det där lilla extra som sätter guldkant på tillvaron och som många andra tar för självklart. Det kan handla om att besöka ett museum, få massage, få hjälp att ordna en festmåltid eller att köpa julklappar till barnbarnen. Hemtjänsten och insatserna på äldreboendet ska inte bara handla om det allra nödvändigaste utan också kunna rymma det som gör livet värt att leva. Hur möjligheten till egen tid ska utformas och vilka insatser som ska inrymmas är upp till varje kommun att bestämma.

Vi vill att staten med start 2011 avsätter 300 miljoner kronor för detta.

Bättre mat för äldre

Att servera mat till våra äldre som är god, näringsriktig och lagad på råvaror av hög kvalitet borde vara en självklarhet. God mat är vällagad med dofter och smaker som berikar både kropp och själ. Hänsyn ska självklart tas till människor, djur och natur och därför ska andelen som är ekologisk och närproducerad öka. Äldre ska inte behöva serveras mat som inte smakar gott, inte ser god ut och inte luktar gott. För många gamla är maten ofta den viktigaste stunden på dagen. Hälsa och mat hänger ihop. Bra mat bidrar till livskvalitet och ett friskare liv. Vi vill genomföra en satsning för att tillsammans med kommunerna höja kvaliteten på maten. Vi vill öka möjligheterna att måltider kan lagas hemma inom ramen för hemtjänsten. Måltidspersonal och kommunens ansvariga ska få kunskaper och verktyg för en godare och bättre mat.

Vi vill att staten under 2011 avsätter 50 miljoner kronor för detta.

Rätt att bo tillsammans

Vi vill införa en garanti för att par ska erbjudas boende tillsammans om den ena partnern måste flytta till särskilt boende. Att få flytta med sin partner till ett särskilt boende ska vara en rättighet, samtidigt som den som inte vill flytta med ska ha en tydlig möjlighet att avstå från erbjudandet. En viktig princip är att vård- och omsorgsbehovet alltid ska bedömas individuellt oavsett vilken hjälp en eventuell partner kan ge. Vi vill i ett första steg ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Stödet ska även användas för att få till stånd fler platser i särskilt boende och trygghetsboende. Vi är beredda att lagstifta om att äldre par som vill fortsätta bo tillsammans ska få det.

Vi vill att staten satsar 100 miljoner kronor 2011, 200 miljoner kronor 2012 och 400 miljoner kronor per år 2013 och 2014.

Generationsväxling i äldreomsorgen

Alltför många som arbetar inom äldreomsorgen saknar lämplig kompetens för sitt arbete. Vi vill införa ett generationsväxlingsprogram som höjer utbildningsnivån inom äldreomsorgen, samtidigt som det ger unga som utbildat sig för vård- och omsorgsarbete en väg in i arbetslivet genom vikariat. Programmet omfattar ca 3 000 helårsplatser 2012.

Vi vill avsätta 625 miljoner kronor för 2012 för detta ändamål.

Omsorg på eget språk

När vi blir äldre och behöver stöd och omsorg ska vi inte behöva överge vårt språk, och inte heller vår kultur och våra traditioner. Vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med invandrarorganisationerna och representanter för de nationella minoritetsspråken se över situationen i kommunerna och ta fram modeller för hur fler äldre kan få omsorg på sitt eget språk. Vi vill även starta utvecklingsprojekt i ett antal kommuner och därifrån sprida goda erfarenheter till övriga landet.

Vi vill att staten under 2011 avsätter 20 miljoner kronor för detta.

Förbättrad tandvård för äldre

Vi genomför en förbättring av tandvårdschecken till äldre mellan 65-74 år. Checken höjs från dagens 300 kronor till 600 kronor . De yngre pensionärerna får därmed samma förmånliga tandvårdscheck som de äldre pensionärerna.

Om det finns ett varaktigt reformutrymme vill vi att staten avsätter 100 miljoner kronor för en satsning på förbättrad tandvård för äldre.

Hemläkarbilar

Vi vill satsa nya resurser för bättre vård för äldre. För många äldre är det en stor och bökig apparat att ta sig till sjukvården när man blivit sjuk och svag. Många klarar inte att själva ta sig till vården och hänvisas då till ambulans och akutmottagningar, inte för att sjukdomstillståndet så kräver utan enbart på grund av svårigheten att själv förflytta sig. Vi vill därför förbättra hemsjukvården, till exempel med hemläkarbilar så att vården enkelt kan komma hem till sjuka äldre. Vi vill även förbättra möjligheterna för direktinläggning så att så få som möjligt tvingas vänta på akuten. Vi vill ge multisjuka äldre en personlig läkare med helhetsansvar för behandlingar och läkemedel och som även gör regelbundna läkemedelsgenomgångar.

Vi vill att staten under 2011 avsätter 100 miljoner kronor för detta.

Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre

Många äldre äter stora mängder mediciner varje dag. Ibland gör medicinerna mer skada än nytta.

Vi vill införa en ny lagstiftning om anmälningsskyldighet för personal vid misstanke om läkemedelsvanvård av äldre. Även anhöriga ska kunna anmäla.

Höjt bostadstillägg för pensionärer och förtidspensionärer

Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget till pensionärer är viktiga för ålderspensionärer med låga inkomster, många av dessa är kvinnor. Vi vill höja den andel av boendekostnaden som räknas in vid beräkning av bostadstillägget från 93 till 94,4 procent. Vi vill också göra samma förändring för bostadstillägget för förtidspensionärer.

Vi vill att staten avsätter 250 miljoner kronor för höjt bostadstillägg för ålderspensionärer redan 2011, och, om det uppstår ett varaktigt reformutrymme också höjer bostadstillägget till förtidspensionärer med 100 miljoner.

Tabeller satsningar äldre

Förslag som återfinns och finansieras fullt ut i den rödgröna vårmotionen 2010.

Tillkommande förslag i den rödgröna valplattformen

Förslag för studenterna ur den rödgröna regeringsplattformen:

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i välfärden? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer. Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet. Vi rödgröna föreslår nu en rad nya satsningar för studenterna och deras utbildning.

Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

I dag presenterar vi rödgröna partier förslag om högskola och villkor för studenter ur vår regeringsplattform. Åtgärderna rör fler platser, förbättrad kvalitet i högskolan och förbättrade studievillkor.

• Vi föreslår 6 000 fler platser i högskolan och yrkeshögskolan från 2011.
• Vi vill satsa 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner från 2012 på att höja kvaliteten i högskolan och ge utrymme för fler lärarledda timmar.
• Vi vill satsa 40 miljoner kronor från 2011 på att stimulera högskolorna att erbjuda fler studenter praktik.
• Vi vill sänka skatten för studentbostäder och satsa på ett investeringsstöd för hyresrätter inklusive studentbostäder.
• Studie- och yrkesvägledningen ska byggas ut och förbättras i såväl gymnasieskolan som högskolan. Vi avsätter därför 100 miljoner kronor för en sådan satsning 2011 och 200 miljoner kronor 2012.
• Vi vill skapa fler vägar till studier genom att ändra antagningsreglerna till högskolan. Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas och möjligheter att läsa in ämnen på komvux finnas. Alla elever ska därför få sådan grundläggande behörighet till högskolan inom ramen för sin gymnasieexamen.

Vi vill ta fortsatta steg för att förbättra villkoren för studerande. Dessa förslag är reformambitioner som beror på om ett varaktigt reformutrymme faktiskt uppstår.

• Vi vill höja studiebidraget med 400 kronor och studielånet med 200 kronor per månad.
• Vi vill höja tilläggsbidraget för studenter som har barn med 130 kronor för den som har ett barn och 210 kronor för den som har två.

Sammanlagt innebär dessa förslag och reformambitioner satsningar på studenter om 6,6 miljarder kronor under perioden 2011 – 2014.

6 000 fler platser i högskolan och yrkeshögskolan

Vi rödgröna partier vill ge fler unga möjlighet till studier på högskolan eller inom Yrkeshögskolan. Den borgerliga regeringen har gjort det svårare för unga att utbilda sig. Samtidigt som den största ungdomskullen sedan fyrtiotalistgenerationen lämnar gymnasiet har regeringen minskat möjligheterna att gå till högre studier. Antalet högskoleplatser har sedan 2006 endast ökat med 1,5 procent medan antalet 20-åringar ökat med hela 20 procent. Dagens unga har fått sämre chanser till utbildning än den tidigare generationen.

Andelen unga som påbörjar högskolestudier har sjunkit. Elva OECD-länder har en högre andel högskoleutbildade än vad Sverige har. Intresset för fler platser inom yrkeshögskolan är starkt från kommuner, näringsliv och studenter. Vi vill att en större andel av våra ungdomar påbörjar och genomför en eftergymnasial utbildning.

• Vi föreslår 5 000 fler platser i högskolan med start hösten 2011 och under 2012.
• Vi föreslår 1 000 nya platser i yrkeshögskolan med start 2011.
• Vi föreslår 10 miljoner kronor för ett förtydligat valideringsansvar i syfte att bättre tillvarata kunskap inhämtad från arbetsmarknadsutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskola.

Bättre kvalitet genom fler lärarledda timmar i högskolan

Den svenska högskolan ska ha en sådan kvalitet att den hävdar sig väl i jämförelse med våra viktigare konkurrentländer. På många utbildningar behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier och de studenter som skriver uppsats behöver mer tid med sina handledare. Runt 60 procent av alla högskolestudenter finns inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Inom dessa ämnesområden är resursbristen ofta framträdande. Antalet studenter per lärare har ökat och det är inte ovanligt med så lite lärarledd tid som 4 timmar per vecka. Utvecklingen riskerar att leda till att färre studenter klarar av sina studier och att framtidens arbetskraft blir sämre utbildad.

Vi rödgröna partier prioriterar därför att lyfta kvaliteten i högskolan genom att öka andelen lärarledd tid inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Med början läsåret 2011/2012 vill vi öka resurserna för att ge studenterna fler föreläsningar, seminarier och tid med handledare. Med vårt förslag skulle varje student kunna få ytterligare 60 föreläsningar varje läsår. Riksrevisionen får i uppdrag att följa upp att pengarna kommer studenterna till godo i form av mer lärarledd tid.

• Vi föreslår 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner kronor 2012.

Stimulans till fler praktikplatser i högskolan

Att komma i kontakt med arbetslivet redan under utbildningen underlättar steget in på arbetsmarknaden. På många utbildningar är också praktikperioder något naturligt som ingen vill vara utan. Men samtidigt känner många andra att de under sin utbildning inte får tillräcklig kontakt med arbetsmarknaden, eller i tillräcklig utsträckning förbereds för arbetslivet. Till viss del beror möjligheten på praktik på hur yrkesinriktad högskoleutbildningen är. Men det finns också problem med att en del utbildningar saknar tradition av att tänka på arbetsmarknadsanknytning – det anses helt enkelt inte som så viktigt på en del utbildningar.

Vi rödgröna partier vill ge fler högskolestudenter kontakt med arbetslivet redan under utbildningen eller omedelbart efter examen. Vi vill därför stimulera högskolor att ge fler elever och studenter möjlighet till praktik. Praktiken ska ske på ett område med anknytning till studieinriktningen. Vi vill också att det ska bli ett tydligare uttalat uppdrag på lärosätena att anordna praktik för studenter som går längre utbildningar. Och att varje fakultet ska redovisa hur man arbetar med att förbereda sina studenter för arbetsmarknaden.

• Vi vill därför avsätta 40 miljoner kronor från 2011 för att stimulera högskolor att ge fler elever och studenter möjlighet till praktik.

Sänkt skatt på studentboende och investeringsstöd till hyresrätter

Bostadsförhållandena för landets studenter är på många håll oacceptabla. Trots stor bostadsbrist inte minst på högskoleorter är bostadsbyggandet det lägsta på över tio år. Vi i det rödgröna samarbetet är överens om att Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi kan inte acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

Vi rödgröna partier vill göra tydliga förbättringar för landets studenter. Vi vill sänka fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Det är bra för studenter och unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad.

Boverket har i en rapport föreslagit att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum. Vi ställer oss bakom detta förslag. Förslaget kan innebära en sänkt fastighetsskatt med uppemot 1 000 kronor per studentrum.

• Vi vill sänka fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar 2011 från 0,4 till 0,22 procent.
• Vi föreslår att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum.
• Vi föreslår ett investeringsstöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter inklusive studentbostäder. Under 2011 och 2012 anslår vi 500 respektive 900 miljoner kronor.

Höjda studiemedel med 600 kronor i månaden

Studenternas ekonomiska situation har försämrats under de senaste åren. Många studenter upplever att de ekonomiska villkoren går ut över studierna. Allt fler blir beroende av tillskott från föräldrar eller andra närstående – vilket förstärker den sociala snedrekryteringen och gör att talanger riskerar att gå förlorade. Vi vill förbättra studievillkoren och minska den ekonomiska stressen på studenterna.

Högeralliansens förslag innebär ännu en gång en växande studieskuld för studenterna. Den som läser en längre högskoleutbildning (5 år) får med högeralliansens förslag sin studieskuld ökad med 22 500 kronor. De får alltså själva betala högeralliansens vallöfte. För många studenter är studieskulden ett omfattande åtagande som de borgerliga nu vill öka på. Vi menar att det är fel att vältra över en allt större del av bördan för studiefinansieringen på den enskilde studenten. Rädsla för ökad skuldsättning kan framförallt avskräcka studenter från familjer utan tradition av högre utbildning.

• Redan den 1 juli 2011 vill vi höja studiebidraget med 100 kronor per månad.
• Om ett varaktigt reformutrymme uppstår vill vi höja studiemedlen med totalt 600 kronor i månaden – varav 400 kronor i ökat studiebidrag och 200 kronor i ökat studielån.
• En ytterligare höjning av studiemedlet kan behövas på sikt.

Höjt tilläggsbidrag för studenter med barn

Studenter med barn har det ofta särskilt tufft ekonomiskt. Vi rödgröna partier vill därför göra en särskild satsning på studerande föräldrar.

• Om ett varaktigt reformutrymme uppstår vill vi från 2012 höja tilläggsbidraget för studenter som har barn med cirka 130 kronor per månad för den som har ett barn och 210 kronor per månad för den som har två.

Fler vägar till studier

Antagningsreglerna till universitet och högskolor påverkar människors framtida utveckling och måste vara väl utformade. Den borgerliga regeringen har infört nya antagningsregler som gör det svårare för komvuxelever och äldre sökande att komma in på högskolan, något som kommer att öka den sociala snedrekryteringen – ungdomars sociala bakgrund kommer att spela större roll.

• För att fler ska få chansen att läsa på högskolan måste också antagningsreglerna till högskolan förändras. Till exempel ska arbetslivserfarenhet kunna tillgodoräknas och möjligheter att läsa in ämnen på komvux finnas.

Grundläggande behörighet

Kunskap behöver utvecklas, fyllas på och kompletteras. Det vet dagens elever i gymnasieskolan. På flera yrkesförberedande program når en större andel elever högskolebehörighet än vad eleverna på en del studieförberedande program gör, och på flera yrkesförberedande program går en stor andel av eleverna vidare till högskola. Det moderna arbetslivet kräver, inom allt fler yrken, den kunskapsnivå som den grundläggande behörigheten till högskolan innebär.

• Alla elever ska få grundläggande behörighet till högskolan inom ramen för sin gymnasieexamen.

Tabell satsningar på studenter

Förslag som återfinns och finansieras fullt ut i den rödgröna vårmotionen 2010.

Tillkommande förslag i den rödgröna valplattformen

*) Reformambitioner, givet att det statsfinansiella läget så tillåter.

 Sammanlagt innebär dessa förslag och reformambitioner satsningar på studenter om 6,6 miljarder kronor under perioden 2011 – 2014.

Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i utbildning, omsorg och jobb? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer, och i förskolan ökar barngrupperna. 
Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet. Vi rödgröna föreslår nu nya resurser för att höja förskolans kvalitet. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

• Vi sätter upp ett mål om max 5 barn per anställd i förskolan. Vi föreslår en kvalitetssatsning om 1 miljard kronor med start 2011 för att åstadkomma mindre barngrupper och för att vidareutbilda förskolepersonal i ett kompetenslyft.

• Vi vill stimulera kommunerna till att öka utbudet av barnomsorg på obekväm arbetstid och avsätter 200 miljoner kronor från 2011 för detta. Vi är också beredda att se över lagstiftningen på detta område.

• Vi vill förstärka principen om syskonförtur.

Om utrymme ges vill vi ta fortsatta steg för att förbättra förskolan. Dessa förslag är reformambitioner som beror på om ett varaktigt reformutrymme faktiskt uppstår.

• Vi vill stärka kvalitetssatsningen med ytterligare 500 miljoner kronor om året, till 1,5 miljarder kronor per år.

• Vi vill införa rätt till 30 timmars förskola i veckan för barn till arbetslösa och föräldralediga i alla kommuner.
Vår bedömning är att vi kan nå målet om max 5 barn per anställd i förskolan år 2014 om ekonomin är fortsatt god och om staten och kommunerna delar på kostnaderna.

Sammanlagt innebär dessa förslag och reformambitioner satsningar på förskolan om 7 950 miljoner kronor under perioden 2011 – 2014.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Århundraden av krig och kamp mellan stormakter har plågat det afghanska folket. Medelåldern är låg och barnadödligheten hög. Afghanistan är enligt FN ett av världens sämsta länder att leva i som kvinna. Osäkerheten i regionen och inte minst i Pakistan har förvärrat situationen. Det finns bara en lösning för en hållbar utveckling och den bygger på politiska överenskommelser med stort stöd av FN och omvärlden.

Sverige har sedan lång tid ett omfattande och unikt utvecklingssamarbete med Afghanistan. Det är viktigt att omvärlden inte ännu en gång sviker den afghanska befolkningen. Vi rödgröna menar att det civila biståndet till Afghanistan ska öka kraftigt. Vi vill satsa resurser ur biståndet på mer utbildning, hälsovård, infrastruktur och stöd till den mycket svaga afghanska polisen. Vi ska också rikta särskilda insatser på att bekämpa korruptionen, såväl i det afghanska samhället som i det internationella utvecklingsarbetet.

Sverige bidrar också till den av Förenta Nationernas säkerhetsråd beslutade säkerhetsstyrkan ISAF där 47 nationer samarbetar och som leds av Nato sedan 2003. Sverige har deltagit militärt sedan årsskiftet 2001/2002 och har sedan 2006 haft ett säkerhetsansvar för ett område med fyra provinser i norra Afghanistan. Insatsen innebär att ca 500 svenska soldater samt cirka 200 finländska soldater samarbetar med de afghanska säkerhetsstyrkorna.

Sverige och de andra nationerna i ISAF är i Afghanistan efter ett beslut i FN för att trygga en möjlig väg mot fred och utveckling. Därför krävs en ny strategi. Vi avser att under hösten 2010 ge ett nytt mandat till den svenska militära närvaron, men vi kommer inte att öka antalet svenska soldater som den borgerliga alliansen ser behov av. Den gamla militära strategin har misslyckats och det är dags att utveckla en ny civil strategi för det svenska stödet till Afghanistan. Därför ska den svenska styrkan i Afghanistan få en civil chef redan under 2011.

Den 18 september, dagen före vårt eget val, anordnas parlamentsval i Afghanistan. Det är ett viktigt val för att stärka den demokratiska utvecklingen. Presidentvalet förra sommaren var tyvärr inte ett val som förde den demokratiska utvecklingen framåt.

Under sommaren fattade den internationella Kabulkonferensen beslut om flera konkreta tidsplaner för en hållbar utveckling, överföring av säkerhetsansvar och åtgärder för att bekämpa korruptionen. Just nu är utvecklingen i ett avgörande skede för att skapa en situation där säkerheten och ansvaret för landets utveckling helt kan föras över till afghanerna. För att stärka förmågan hos den afghanska armén och polisen att själva ansvara för säkerheten ska Sveriges insats under nästa år än mer fokuseras på utbildning och gemensam träning.

I inledningen av nästa år påbörjas en process där ISAF successivt, i provins efter provins, ska lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Vi rödgröna gör idag bedömningen att någon eller några av de provinser som Sverige idag ansvarar för kan överlämnas redan tidigt under nästa mandatperiod. En rödgrön regering kommer därför att påbörja tillbakadragandet under inledningen av 2011. Ytterligare minskningar kommer att ske successivt under mandatperioden när överlämningen fortsätter.

Vi noterar med tillfredsställelse att den internationella Kabulkonferensen slöt upp bakom målet att den afghanska regeringen ska leda alla militära operationer i hela Afghanistan senast i slutet av år 2014. Därmed finns ett internationellt slutdatum om den totala ISAF-styrkan som vi välkomnar. För att detta ska bli verklighet ska den svenska militära insatsen vara avvecklad väl i tid före detta datum. En rödgrön regering kommer att ha avslutat trupptillbakadragandet senast under det första halvåret 2013. Givet det vi vet idag om situationen i de provinser där Sverige finns representerat kommer denna strategi att fullföljas i sin helhet. Efter överlämningen ska Sveriges insats helt inriktas på civilt bistånd och utbildning av de afghanska säkerhetsstrukturerna. Sverige ska således successivt minska truppnärvaron – inte öka som den borgerliga alliansregeringen vill.

Vår bedömning ligger i linje med flera andra länder som ingår i ISAF. USA kommer att utvärdera sin truppökning under 2011 och under andra halvåret nästa år påbörja en minskning av sina styrkor. Under 2011 kommer det finnas möjlighet att bedöma hur överlämningsprocessen fortlöpt, samt hur det ökade civila och militära stödet från omvärlden slagit ut. Då behöver Sverige en ny samlad strategi för vårt engagemang i Afghanistan.

Vi har nu givit ett samlat besked om vår strategi för Sveriges engagemang i Afghanistan under nästa mandatperiod. Nu måste den borgerliga regeringen svara på om de menar allvar med att de vill öka det svenska militära bidraget. De meddelade så sent som den 8 augusti på DN-debatt att de vill sända fler soldater till Afghanistan. Tänker regeringen öka truppinsatsen även om Sverige börjar lämna över säkerhetsansvar till den afghanska regeringen? Tänker regeringen sända fler svenska soldater till Afghanistan när nästan alla andra länder diskuterar en utträdesstrategi? Om så är fallet kommer den borgerliga alliansen att isolera Sverige och gå emot Kabulkonferensens mål om att fasa ut de internationella militära styrkorna till 2014.