Det är dags för en handikappolitik
som handlar om medborgerliga rättigheter. Människor med funktionsnedsättning måste ses som fullvärdiga medlemmar av samhället, med alla de rättigheter och skyldigheter det innebär. Utestängning och diskriminering får inte accepteras längre. I de situationer då man inte ensam klarar sitt dagliga liv ska välfärdssamhällets stöd och service vara en rättighet. En rödgrön regering kommer att ha FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ett ledande verktyg för handikappolitiken. Med en ny inriktning på politiken och mer resurser till välfärden i stället för stora skattesänkningar kan vi bygga ett Sverige med full delaktighet.

Fortfarande gör otillgänglighet att många människor hindras från att delta i samhället. Det är alltifrån för höga trottoarkanter till viktig myndighetsinformation som inte finns som lättläst. Detta trots att riksdagen för tio år sedan antog en handlingsplan med mål om att Sverige ska göras tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Arbetet för att nå målen har gått alldeles för långsamt. En rödgrön regering kommer därför att ta fram en ny plan som beskriver när Sverige ska ha uppfyllt de olika tillgänglighetsmålen, vilka konkreta krav som ska ställas på olika aktörer och vad som händer om inte målen uppfylls. För bred politisk förankring ska genomförandeplanen tas fram gemensamt av staten, Sveriges kommuner och landsting samt brukarorganisationer inom handikappområdet. Det kommer att krävas initiativ från statens sida i form av t.ex. stimulanser, skärpt lagstiftning, sanktioner och tillsyn. Senast 2015 bör tillgänglighetsmålen vara genomförda.

För oss rödgröna är det självklart att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Regeringen har under mandatperioden öppnat för tågoperatörer som inte tar emot rullstolsburna och som därmed negligerat människors rättigheter. Det är för oss oacceptabelt och något vi kommer att ändra på.

Att skolan, affären eller kollektivtrafiken är byggd så att man stängs ute om man har en funktionsnedsättning är inte acceptabelt. Ändå räknas idag inte bristande tillgänglighet som diskriminering. När den borgerliga regeringen slog samman diskrimineringslagarna till en enda, valde de att inte ta med bristande tillgänglighet. Istället har man låtit frågan försvinna i utredningar. Regeringen har hållit ett högt tempo i till exempel projektet att montera ned sjukförsäkringen, men i arbetet att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har man hållit snigelfart.

Nu är det dags för handling. Vi anser att bristande tillgänglighet ska anses som grund för diskriminering och att den frågan nu inte behöver utredas ytterligare. Vi kommer att noggrant belysa kostnadsaspekterna av genomförandet av en sådan lagstiftning. Det är viktigt att noggrant följa hur praxis utvecklas när ett sådant förslag genomförts så att lagstiftningen inte tolkas vare sig för snävt eller för vidsträckt samt så att de skälighetsbedömningar som ska göras inte utmärks av för stor grad av godtycke.

Att få arbeta, vara aktiv, känna sig behövd och finnas med i ett socialt sammanhang är något alla människor måste få chans att göra. Att bekämpa arbetslösheten är en överordnad fråga för en rödgrön regering – det gäller även arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning. Många har arbetsförmåga, men drabbas när arbetsplatser brister i anpassning, hjälpmedel saknas eller fördomar får styra. Andra behöver arbetsmarknadsstöd eller har behov av en utvidgad arbetsmarknad. Vi vill att alla människor i arbetsför ålder ska kunna ha möjlighet till arbete och lön. Arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande. De som har stora svårigheter att få ett arbete måste få samhällets stöd och särskilt anpassade arbetsformer. Arbetsuppgifterna ska vara meningsfulla och bidra till social delaktighet. När så är möjligt ska målet vara att åstadkomma övergångar till ordinarie arbetsmarknad.

För att fler ska kunna få ett jobb behövs det mer kunskap om hur behoven ser ut hos de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Vi vill därför tillsätta en utredning som ska studera detta, ta fram förslag på hur den ordinarie arbetsmarknaden ska kunna bli mer inkluderande och undersöka behovet av en utvidgad arbetsmarknad. Den ska även lämna förslag som motverkar inlåsning av personer på en utvidgad arbetsmarknad, snedvriden konkurrens och undanträngning av arbetstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden.

För många människor är hjälpmedel en förutsättning för att få vardagen att fungera. Trots det innebär hjälpmedlen många gånger stora kostnader för den som behöver dem. Vi anser att vad som är hjälpmedel bör vara lika över hela landet och ingen ska behöva avstå från nödvändiga hjälpmedel på grund av kostnaderna. Behoven ska styra, inte betalningsförmågan. Vi vill därför se över kostnaderna för hjälpmedel och vilka hjälpmedel som omfattas av maxtaxan. Möjligheten att få pröva hjälpmedel måste förbättras och information om vilka alternativa hjälpmedel som finns bli mer tillgänglig.

Vi vill även ta krafttag mot mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Här finns en särskild utsatthet eftersom kvinnan ofta är beroende av förövaren för att få hjälp i vardagen. Situationen för dessa kvinnor bör därför belysas och åtgärder tas fram, t ex bör Nationella stödlinjen för våldsutsatta kvinnor utvecklas så att den bättre kan möta kvinnor med funktionsnedsättning.

Internet innebär stora möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, kan nu klaras av självständigt via nätet. Men det förutsätter att hemsidor och annan kommunikation anpassas till alla personer, med eller utan funktionsnedsättningar. Öppna standarder på nätet förenklar tillgänglighetsarbetet. Där behöver offentlig förvaltning vara en föregångare med tydliga inriktningsbeslut. Inte minst handlar tillgänglighet om hur texter är skrivna. Vi vet att inte ens hälften av Sveriges myndigheter har lättläst information på sina webbplatser. Det innebär att Sveriges lässvaga medborgare, cirka en och en halv miljon, stängs ute från stora delar av samhället. Vi vill att alla offentliga myndigheter gör sina hemsidor tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

Vi rödgröna vill arbeta för att kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på samma villkor som andra. Var och en ska kunna styra sitt eget liv och sin vardag. Vi vill förmedla framtidstro till unga människor med funktionsnedsättningar som nu ser svårigheter att delta i samhällslivet och komma ut på arbetsmarknaden. Det finns hopp om ett annat, tillgängligt samhälle inom räckhåll. Men det kräver förändring. Och det kräver en ny regering.