I lågkonjunkturens och finanskrisens spår har det blivit svårare för mindre företag att få lån och ibland att behålla sina krediter, detta trots att företagen är livskraftiga.
Bankerna har blivit mer restriktiva. Det förekommer att krediter omprövas, ökade säkerheter krävs och att banker ensidigt säger upp krediter. Det innebär att planerade investeringar skjuts på framtiden eller inte blir av alls. Många mindre företag har fått allvarliga likviditetsproblem och risken är stor att många företag slås ut. Vi matas nu dagligen med rapporter om hur mindre företag står inför akut likviditetskris.
I den lågkonjunktur som nu slagit till med full kraft vore det förödande om livskraftiga företag tvingas till konkurs. Det skulle slå mot samhällsekonomin i stort såväl som mot enskilda företagare och anställda.

Situationen bekräftas av Almi’s rundfrågning bland 150 chefer på bankkontor runt om i landet, den s.k. låneindikatorn. Enligt 38 procent av de tillfrågade minskade utlåningen redan fjärde kvartalet 2008. Drygt 50 procent tror på minskad utlåning under 2009, nästan lika många menar att kreditvillkoren skärpts.
Vänsterpartiet menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att komma till rätta med osäkerheten på kreditmarknaden och med framför allt de mindre företagens likviditetsproblem.
Åtgärder för att förhindra likviditetsproblem
Vi ifrågasätter bankernas rätt att ensidigt säga upp krediter. Låntagarna bör kunna få ett starkare skydd genom att kunna få skadestånd om lån sägs upp på ett otillbörligt sätt. Det finns exempel från andra länder i Europa där låntagare har ett bättre skydd än vad som erbjuds i Sverige.
En skärpning av betalningstider kan vara en annan nödvändig åtgärd. Det gäller såväl offentlig sektor som näringslivet. Om betalningar från myndigheter e dyl kan förkortas bör samtidigt samma åtgärder vidtas inom det privata näringslivet. Det är viktigt att alla sektorer tar sitt ansvar.
Regeringen föreslog nyligen skatteuppskov för företagen. Om ett företag utnyttjar den möjligheten kommer det att ske till en mycket hög ränta, åtta procent. Vi föreslår en lägre ränta, statslåneränta bör kunna vara en utgångspunkt. I sitt förslag säger regeringen att uppskovsmöjligheten ska omfatta inbetalningar av arbetsgivaravgifter och de anställdas preliminära skatt. Vi menar att även momsinbetalningar bör omfattas.
Eftersom läget är allvarligt kan det bli nödvändigt att ställa ut statliga kreditgarantier eller en allmän bankgaranti. Sådana garantier måste självklart innehålla en del krav på motprestationer såsom inga höjda styrelsearvoden och att inga bonusar betalas ut under tiden. Ett annat sätt kan vara att använda de banker staten är delägare i eller själv styr över genom att utöka aktiekapitalet och ändra ägardirektiven . T.ex. skulle Nordea eller SBAB kunna få ett särskilt uppdrag att tillse att små- och medelstora livskraftiga företag förhindras gå omkull på grund av finanskrisen.
Staten skulle också kunna utöka sitt bankägande för att på så sätt få möjlighet att styra utvecklingen och tillföra nödvändigt kapital.
Det behövs omfattande insatser för att förhindra att livskraftiga företag går omkull och att antalet arbetstillfällen därmed också minskas. Vi menar att det vore förödande för svensk ekonomi om det tilläts ske men också för de enskilda som drabbas. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra att så sker.

Marie Engström, skattepolitisk talesperson
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson
Egon Frid, bostadspolitisk talesperson

Egon Frid, (V), är en av Skaraborgs riksdagsledamöter och även en av talespersonerna för sitt parti. Han har tillsammans med två partivänner skrivit en debattartikel om småföretagens överlevnad.